Det är ju också en bra sak med att vara ute på resa, det är så skönt att komma hem. Även om man haft det finfint.
Vi har nu tagit oss genom den rätt enahanda Elbe-Seiten kanal,115 km och Elbe-Lübeck kanal, 60 km och ligger på Trave Werft på Terhofsinsel norr om Lübeck.
Elbe-Seiten kanal är en nyare kanal, byggd 1968-1976, och förbinder Elbe med Mittellandkanal. Denna kanal har endast en, men stor och hög, 23-meterssluss i Uelzen där vi fick slussa ner ensamma efter viss väntan på pråmar som ju alltid går före.
Man känner sig rätt liten när man slussat ner i jätteslussen....Behållningen på denna kanalsträcka kom vi till alldeles på slutet innan utfarten på Elbe, det mäktiga byggnadsverket
"Shiffshebewerk Lüneburg"! Detta är en riktig hiss för båtar med två 100-meters bassänger man kör in i och som sedan helt och hållet lyfts eller sänks som en hiss hela 38 m. De två bassängerna kan köras helt oberoende av varandra och totalvikten för de rörliga delarna inklusive vattnet är 11800 ton som flyttas upp och ned.
En mycket speciell upplevelse att köra in båten, lägga fast och sedan åka ner med alltihop så många meter. Vi visste ju att vi skulle komma till denna hiss men kunde inte föreställa oss hur stort och sinnrikt det var. Höjdskillnaden mellan Mittellandkanal och floden Elbe är 61 meter och det klaras alltså av med hjälp av storslussen i Ueletzen och denna gigantiska hiss i Lüneburg.
Birgitta har hela resan kallat slussarna för hissar och just när hon börjat få ordning på vokabulären så kom det en verklig hiss!
 |
| Inne i hissbassängen i väntan på nerfärd |
 |
| Med hissen i bakgrunden |
Vi gick sedan ut på Elbe och själva utfarten var lurig då vi blev osäkra på prickning trots att vi både läst i kanalboken och tittade på iPaden. Eftersom det kommer sk Schufshiffe (påskjutarpråmar med flera pråmdelar som de skjuter framför sig ( fler hundra meter kan de vara) som ska in på Elbe-Seiten kanal så måste de göra denna manöver i flera steg och antagligen är det därför som prickningen alldeles förvirrande för oss. Vi gick försiktigt och kom i alla fall ut på Elbe som vi skulle och gick sedan efter ca 4 km in i Elbe-Lübeck kanal och lade till vid Marina Lauenburg vid kanalens början. Vi möttes av den mycket trevliga och tjänstvilliga hafenmeisterinnan som fixade med plats och som sedan även skötte restaurangen tillsammans med en kock med självaktning: hans entrecote var oemotståndlig! Vi åt kungligt och just när vi satt där i ljummen kvällssol och njöt vin och mat kom Görans son Jonas med fru Annelie på besök. De ägnade en veckas semester åt rundresa och passade på att ta en tur till oss på kanalerna. Rätt som det var kom Görans tyske vän Pauli också för att hälsa på så vi blev ett helt gäng med prat och skratt - efter att ha varit mitt ute i vildmarken på kanalen i flera dagar. Trevligt var det och pricken över i blev sedan duschen som gjorde sitt till att vi kände oss tillbaka i civilisationen igen. Dessutom kom båten Tango med besättning Stefan och fru Anette in i hamnen vid läggdags. Sjöbjörnarna hade träffat dem i Marseille, Port Napoleon, och visste att de köpt båten på Menorca och skulle ta den till Sverige genom kanalerna.
Fredagmorgon med molnigare väder och slussar igen, nu på Elbe- Lübeck kanal. Totalt sju slussar, de två första uppåt och resten neråt. Helt plötsligt var vi omgivna av en hel hop fritidsbåtar och vi slussade för första gången på hela resan med en mängd andra. Tidigare har det ju varit pråmar och någon enstaka fritidsbåt vid något tillfälle. Nu var vi 14 (!!) fritidsbåter i samma sluss. Med allt vad det innebär av både trevliga och tillmötesgående människor som hjälper varandra till en del irritation och en del man upplever vill tränga sig in utan att förstå spelreglerna att man åker in i den turordning man kom till slussen mm. Nå, det finns folk till allt.
Allt gick väl, vi följdes åt med Tango som skulle till samma varv för påmastning som vi och vi kände allihop viss upprymdhet när sista slussen var avklarad! 247 sussar avklarade!
Lübeck
Genom Lübeck på den västligaste "slingan"Genom den vackra staden Lübeck gled vi på den västligaste kanalen för att inte fastna vid broöppning som vi varnats för av en man, fasligt lik Karl-Anton ( vi kallade honom för det) i stor motorbåt och som var hemmahörande i Lübeck och hade sin båt vinterförvarad på det varv vi skulle till.
Vi anlände till varvet med hjälp av "Karl-Antons" eminenta vägbeskrivning och där möttes vi av en härlig samling mäninskor som viftade och hälsa oss välkomna! Det verkar vara ett familjeföretag och maken till mottagande får man leta efter, intresserade av vår resa var de och skratt och prat blev det på all möjliga språk. Dessutom blir vi skjutsade imorgon efter påmastningen till bunkringsaffär!
Hurra för alla dessa trevliga människor!
Kanalturen är över och Östersjön är nära! Vi skålade med tango i litet "bubbel"!
Lasse och Göran förbereder masten, pastamiddag igen (för vilken gång i ordningen??) och vi är trötta men nöjda!
 |
| Birgitta tar "bubbelbild" |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar